Skip to content
Lördagen den 10 april anordnades månadsmöte för Näste 5 i Dalarna, efter att man förra gången varit i Värmland.
Deltagarna samlades vid en lokal som användes för mötet, där man gick igenom och diskuterade gångna händelser och framtida verksamhet.
Mötet delades senare upp i skilda möten för kamp- respektive medlemsavdelning.
I samband med mötet bjöds det också på en lättare lunch och fika.
Efter att mötet avslutats genomfördes kampsportsträning. Slagkombinationer tränades in.
Träningspasset avslutades med tre omgångar sparring. Vid varje ny omgång valde deltagarna en ny motståndare. Blodvite uppstod!
Vill du bli en del av den nationella oppositionen? Ansök om medlemskap i Nordiska motståndsrörelsen!
Lördagen den 14 november hölls återigen månadsmöte i Näste 5, som innefattar Värmland, Dalarna och Gästrikland.
Under mötet avhandlades i vanlig ordning aktuella händelser som är relevanta för organisationen samt verksamheten under den kommande månaden.
Efter månadsmötet hölls även aktivisttest, där resultaten var goda. Det hölls även träning i försvar mot angrepp med kniv där deltagarna fick öva sig på att avväpna en knivbeväpnad angripare, vilket är en riskfylld situation.
Vill du delta i framtida aktiviteter? Anslut dig till Nordiska motståndsrörelsen!
Med ännu ett år förflutet och med det massiva mängder aktivism som har genomförts – såväl intern som utåtriktad – har det här arbetats fram en uttömmande rapport. Som vanligt har det ägt rum demonstrationer och torgmöten, kampsportsträningar, vildmarksturer, banderolluppsättningar, föreläsningar, familjeträffar och mycket, mycket annat – från Trelleborg i söder till Kiruna i norr.
Som det konstaterades redan i Nordiska motståndsrörelsens nyårstal är det inte någon enstaka aktivitet eller aktionsform som sticker ut enormt mycket mer än någon annan under året, utan istället har det varit en mycket jämn hög kvalité genomgående från januari till december.
Sett till kvantitet är nivåerna av aktivism som genomförts bara minimalt lägre än under 2022 och det får för detta året ses som oerhört bra då 2022 trots allt var valår med en enormt ökad mängd aktivism till följd av det. Antalet kamprapporter som publicerats är faktiskt fler än 2022, men då mycket av den kvalitat
När årets upplaga av Nordendagarna gick av stapeln blev tävlingen Årets nordman också anordnad. Efter flertalet moment mellan tävlingens olika deltagare blev Pär Sjögren, chef för Näste 5, korad som segrare. Efter att tävlingen blivit avslutad ställde vinnaren upp i en intervju där han förklarade sin syn på turneringen som varit.
Hej Pär och grattis! Du får gärna introducera dig för alla nya läsare som inte redan vet vem du är!
Tack! Jag är 43 år gammal, bor i Dalarna och är chef för Nordiska motståndsrörelsens Näste 5, samt programledare för träningspodden Bellum.
Hur kändes det att vinna tävlingen? Var det en lätt bedrift eller hade du hårt motstånd?
Det kändes bra! Jag har deltagit ganska många gånger och nu var det äntligen min tur att ta hem titeln. Det brukar alltid vara hårt motstånd i tävlingen, många har helt rätt inställning för att delta. Det vill säga att man är med för att försöka vinna.
Du är som många vet träningsintresserad. Gav din egna träning dig n
I Motståndsrörelsens femte näste anordnades denna upplaga av Organisationsdagarna, med bland annat utbildningar, föredrag och boxningsturnering på schemat. Upplägget liknade föregående evenemang med fokus på den enskilde medlemmen.
När samtliga deltagare från Nordens alla hörn tagit sig till lokalen hälsade konferencier Lukas Lindgren alla välkomna. Helgens upplägg presenterades och deltagarna blev informerade om att hålla koll på schemat som satts upp runtom i lokalen för att inte missa något.
Strax därefter intog Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg scenen. Lindberg gick igenom vad som menades med helgens tema, En starkare kraft och menade att hela rörelsen på flera sätt måste bli en starkare kraft om den ska lyckas med sitt mål att ena Norden. Han talade också om att mycket fokus skulle hamna på den mest bokstavliga tolkningen och ett mål sattes upp om att organisationen som ett kollektivt ska bli i 100% bättre fysisk form under år 2023.
Ledaren förklarar helge
Fredrik Vejdeland anslöt sig till Nordiska motståndsrörelsen, eller faktiskt Svenska motståndsrörelsen som det hette på den tiden, endast några år efter organisationens bildande 1997. Idag ingår han sedan länge i dess riksråd där han har rollen som politisk strateg. Som Nordisk Radios chef är han sedan fem år ansvarig för Motståndsrörelsens och andra sympatiska nationella radiosatsningar. Dessförinnan drev han den idag väletablerade nättidningen Nordfront under publikationens fem första år.
”Radiobossen” Vejdeland är också känd som ”Herr HMF” – ett smeknamn kommet av ett antal domar mot en ståndaktig förkämpe för yttrandefriheten. Med sin förmåga att genom åren kombinera ett familjeliv, där åtta barn ingår, med stora och ständigt pågående insatser i kampen för vårt folks överlevnad – bland annat som chef, skribent, talare, programledare, redaktör och levnadsglad inspiratör – har Herr HMF genom åren bevisat sig för alla nordiska frihetskämpar.
Vill du göra en kort pr
Så har en vecka gått in på det nya året och jag har äntligen räknat och sammanställt all statistik från 2022. Kamprapporterna och artiklarna på löpsedeln med basaktivism, offentliga aktioner, torgmöten, vildmarksstrapatser, kampsportsträning och mycket, mycket mer, från Skåne till Norrbotten.
Det svenska kampåret 2022 har givetvis kantats av valet som gick av stapeln i september, men för en bred kamporganisation som Nordiska motståndsrörelsen, där partiverksamheten bara utgör en del av verksamheten, har det givetvis hänt betydligt mycket mer än vad som kan härröras dit. Den verkliga motståndskampen sover nämligen aldrig, den ändrar bara till viss del form utifrån förutsättningarna för dagen.
2022 har sett till kvantitet varit ett mer aktivt år än vad 2021 var och vad gäller offentlig aktivism där våra aktivister stått på gator och torg för att dela ut flygblad och föra diskussioner med folket eller på brofästen med banderoller, fanor och rökgranater, så har det faktiskt bara vari
Hej Emma! Kan du berätta för läsarna om vem du är?
Jag är aktivist och fyrabarnsmor på 36 år. Nyligen gift och boende på en gård i södra Dalarna. Jag har varit aktiv i Nordiska motståndsrörelsen sedan våren 2013, och började då i Stockholm. När jag inte har fullt upp med barn eller organisationen så gillar jag skogen och träning.
Hur fann du nationalsocialismen och vad fick dig att ansluta dig till kampen?
Jag började min politiska resa i Nationaldemokraterna och ansåg mig då vara patriot. Nationalsocialismen växte fram långt senare. Från början var det mest nationella tankar man brottades med, som varför vi inte fick fira nationaldagen i skolan? Varför får vi inte säga att vi älskar vårat land? Varför får inte jag vara stolt över att vara svensk? Men efter många timmar av föreläsningar, dokumentärer, diskussioner och böcker så breddades mitt sinne till att förstå kopplingen mellan situationen i Sverige och de globala händelserna. Jag började min kamp med tanken om att svenska
Nu när ytterligare ett år gått till ända har jag traditionsenligt lagt ganska många timmar på att gå igenom alla Motståndsrörelsens aktiviteter under året, sammanställa statistik och dra slutsatser. Precis som 2020 var 2021 kantat av oproportionerliga Covid 19-restriktioner som åtminstone stundvis satt sin prägel på delar av verksamheten.
2021 har också varit ett år som kommer se ganska annorlunda ut i denna rapport då vi i ganska hög grad frångått basaktivismen, alltså flygblad i brevlådor och klistermärkesuppsättningar och dylikt, för att istället lägga ännu mer tid och energi på att genomföra riktigt, riktigt bra, genomtänkta och välplanerade aktioner. Vi har med det sagt inte, och kommer inte heller överge denna del av verksamheten helt och hållet då det trots allt är ett enkelt sätt att kunna få alla medlemmar att bidra med något till kampen, men vi har de senaste åren mer och mer ändrat fokus och det syns på siffrorna från 2021.
En annan sak som märks av om man känner till
Denna dag valde nästets medlemmar att samlas i en trevlig lokal belägen i Dalarnas sydvästra skogar. Efter ankomst och en liten stunds mingel hälsades deltagarna välkomna och mötet påbörjades.
Mötet bestod till en början av allmän information som syftar till att ge åhöraren en tydlig bild av hur läget ser ut för nästet för tillfället. Lite längre fram togs det en kortare paus för att fylla på med lite mellanmål för att sedan kunna fortsätta med mötets senare del. Under denna senare del deltog samtliga i planerandet av gruppens framtida aktiviteter och projekt.
Efter att månadsmötet meddelats avslutat började deltagarna att iordningställa lokalen. Medan majoriteten av medlemmarna höll på att städa upp och organisera lokalen åkte nästets kampavdelning till ett närliggande grönområde för att träna lite boxning.
Lördagens boxningspass var lite av en nystart då kampsportsträningarna har legat vilande under sommarmånaderna. Teknikdelen av passet fokuserade starkt på jabben,
Lördagen den 20 mars samlades delar av kampgruppen i Näste 5 tillsammans med delar av medlemsgrupp 1, som är verksam i Dalarna, i Smedjebacken.
Dagen inleddes med att man begav sig till ett område utanför staden, där fågelholkar sattes upp. Vissa fågelarter behöver hålrum att bosätta sig i, vilket det ofta råder brist på.
Givetvis passade man på att genomföra en utåtriktad aktivitet i form av en banderollaktion vid en bro strax utanför Smedjebacken.
Även om trafikflödet givetvis hade kunnat vara bättre fick deltagarna en hel del positiv respons i form av exempelvis vinkningar – mestadels lagliga sådana – och tummen upp.
En komisk situation uppstod då två personer i samma bil reagerade olika, en gjorde tummen upp medan den andre pekade finger.
Efter banderollaktionen hann man också genomföra ett träningspass, där löpning och de övriga grenarna från aktivisttestet, bland annat armhävningar och situps, genomfördes.
2020 var ett mycket annorlunda år både för det nordiska folket och för dess förkämpar i Nordiska motståndsrörelsen. Systemets restriktioner och folkets rädsla för viruset gjorde att organisationen behövde anpassa sin verksamhet. Exempelvis var 2020 det första året sedan 2015 då ingen större utannonserad demonstration anordnades och färre offentliga aktioner på gator och torg har genomförts än i vanliga fall. Istället har mer fokus lagts på andra viktiga delar av kampen som exempelvis vildmarksaktiviteter, kampsportsträning och så kallad skrivbordsnazism.
Missta mig inte, det har demonstrerats och det har fortfarande genomförts offentliga aktioner. Antingen flygbladsutdelningar eller ståendes med banderoll och fanor över broar, ungefär 1,5 gång i veckan under året. Detta är inte på något vis en dålig siffra, men färre än vad det varit de senaste åren innan.
Under 2020 har det totalt skickats in 1439* kamprapporter. Medräknat de större aktioner som rapporterats om som artiklar ist
Fördelen med radio är att det är ett
medium som ger mer utrymme till att känna inbjudna intervjuoffer på
pulsen. Vissa frågor, och kanske även vissa typer av intervjuer, hade
känts mer malplacerade i en textartikel än vad det gör i en
radiointervju.
En sak som jag själv följer med stort intresse är när aktivister och
medlemmar berättar fritt om deras engagemang, hur de vaknade upp och vad
som slutligen fick dem att ansluta sig till Nordiska motståndsrörelsen.
Här får vi bland annat bekräftelse på att våra stora demonstrationer och gatukampen i sig fungerar som ett effektivt rekryteringsvapen. Jimmy Thunlind lyfte detta när han gästade Frontlinjen nyligen, Christoffer Runnholm berättade i NR Dalarna häromveckan att han gick med efter 1 maj-demonstrationen i Falun 2017 och Tommy Hvit berättade i förra avnittet av Nordic Voice att han anslöt sig efter att ha imponerats av Nordiska motståndsrörelsens demonstration i Göteborg den 30 september samma år.
iFrameResize({ log:
